Klockan 09.30 var det dax. Behandlingsvecka nr två. Körde bort till DS på ett ganska glatt humör. Jag vill ju göra det här, ta dessa jävla behandlingar och bli av med det onda som växer i mig så fort, effektivt och brutalt det bara går. Det är min kropp och snyltgäster accepteras inte!!!
Försökte skriva lite när jag var där men i ett ögonblick av medmännsklighet sa jag hej och började prata med mannen bakom skynket i sängen brevid. Brukar visserligen småprata lite med de andra om det är så att jag inte fått ett eget rum. – Vad sitter du inne för?, brukar lätta upp stämningen och leder ofta till både intressanta och givande samtal. Inte idag dock, När jag svarade - jobbar med reklam på standardfrågan, - vad jobbar du med då? Började han babblade på om TV-shops förträfflighet och de fantastiska produkter man kan finna där. Ångstrykjärn, elektriska golvmoppar, magic bullet, vibrationsbälten mm mm mm. Jag förklarade vänligt men bestämt att jag visste väldigt lite om just TV-shop men att han kanske skulle ta lovorden de öser över produkterna på TV´n med en ganska stor nypa salt. Då bytte han motvilligt ämne till honom själv och hur han hade blivit behandlad inom svensk sjukvård - suck! Han lyckades berätta att han alltid har dubbla uppsättningar av Jula-, Claes Olsson- och Biltemakatalogerna också tre i bilen och tre på muggen. Det fick mig att le. Men 1 1/2 timme stal han av mig, tid som jag aldrig kommer att få tillbaka igen, skit också! Men det var värt att chansa, för tänk om han hade varit intressant att lyssna till och jag inte hade sagt hej, då hade det ju lixom typ ba varit tvärt om, eller hur? ;-) Resten av tiden pillade jag med en logotyp åt Event i Kalmar, ska maila över den till kontoret sen.
Dagens skummaste biverkning - synrubbning, kan man tydligen få av Camton, ett av cellgifterna. Fick en spruta för att förhindra det men det räckte inte riktigt till så jag fick en till innan jag gick därifrån. Fick även vallningar som kom och gick med svettningar och lite illamående, skönt att kunna relatera om någon kvinna i min omgivning går igenom klimakteriet.
”– vallningar, usch då jag vet precis hur det är hjärtat, mer kaffe ta en kaka till” – suck!
På det hela taget tog jag mina gifter som en hel karl och utan att klaga. Men personalen tyckte att jag såg lite spak ut och ville att jag skulle stanna och fika en liten stund innan jag satte mig i bilen. Så jag tog ett glas saft, åt några mariekex i väntrummet innan jag stack. Intressant att se hur kvällen blir, kommer garanterat hålla mig hemma om jag säger så.
Efter avslutad behandling hade vi bestämt att jag skulle föjla med och kolla på en bil med min lillebror, en mörkblå Jaguar x-type med ljus läderklädsel, snyggt!. En diesel, bra! En perfekt agenda för eftermiddagen, bara att följa med, åka lite bil och hänga med honom. Vi gick in hos bilhandlaren som värsta goodguy, badguy typerna. Om man vill ha respekt hos en bilhandlare ska man ta med sig en nyförgiftad, cancersjuk storebror som inte säger så mycket, bara vrider på sig och pustar lite ibland. Efter provkörning och lite slipat businesssnack om hans inbyesbil (som för övrigt började låta väldigt skumt när handlaren körde iväg med den på en liten sväng), vinterdäck, service mm från Johans sida blev det affär - klart att brorsan ska ha en Jaguar! Grattis det känns som du gjorde en riktigt bra affär. Johan var riktigt glad när vi åkte därifrån och det värmde verkligen i hjärtat att se honom så laddad, lycklig och nöjd över sitt köp. Nu måste han bara vänta till tisdag i nästa vecka innan han får den, jag skulle fått spunk om det gällde mig, vill ha allt på en gång och gärna igår om möjligt. Men Johan är tålmodig av sig. Det har han alltid varit, att växa upp med en bror som såg till att förse sig innan honom och ta mer plats sätter väl sina spår och bygger karaktär. Men vi är ju tre bröder så vem det var som alltid försåg sig innan honom låter jag vara osagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar