måndag 14 juli 2008

Den sista anteckningen

När Daniel var cirka fyra år fick hans pappa efter diktamen skriva ett plakat att sätta på grinden till huset där vi bodde.

Det skulle stå: "Här bor Daniel Edman. Han är stark och modig."

Daniel bor här inte längre. Men han var stark och modig hela sitt liv och vi saknar honom så.

Tack alla, som följt hans resa på bloggen, stöttat och uppmuntrat, skämtat och varit allvarliga.

Familjen

108 kommentarer:

Anonym sa...

Till Daniel familj,
vi har följt Daniels kamp både via bloggen och honom personligen, Annika och Tova. Vi känner en stor sorg för att han har lämnat er och oss alla, inte minst Tova, och har tänt ett ljus för honom ikväll. Vi hoppas ni har styrka och ork att ta er igenom den svåra tid som nu är. Det enda lilla lilla positiva är att Daniels smärtor är över och att han får vila, men det känns tungt att detta kunde ske.
Marie och Johan

Anonym sa...

Hej Familjen!

Tänk att just dessa egenskaper skulle följa honom hela livet, ja rent av bli tongivande!
Det känns så tomt.
Jag har bara ett litet problem:
vad ska jag välja för startsida i min browser. Den här har varit så överlägsen att hämta kraft ifrån och försöka ge kraft till...

Tack för allt Daniel!
V-d!
Bankis

Anonym sa...

Nangilima. Jag ser ljuset!. Sov gott Daniel. Vilod Ögat

Anonym sa...

Vi ses i Nangilima Daniel. Tova kommer att bli stark och modig precis som du, och hon kommer att veta att du alltid finns där runt henne...

Kramar till hela familjen, och en extra till Tova från Jonas, Lisa, Anton och Hanna.

Anonym sa...

Till Daniels familj
Livet är så obegripligt orättvist. Den otroliga kraft och livsvilja som Daniel alltid förmedlade på sin blogg har Ni alla stor del i. Jag hoppas och tror att Ni kan finna någon tröst i det längre fram.
Jag ser framför mig hur Ni bildar en tät skyddande ring runt Tova.

Kram
Ewa

Anonym sa...

Hej familjen,

Jag har kikat in här på Daniels blogg varje dag sen den startades. En blogg som skänkt mig och många stort perspektiv på livet. Nu kom inlägget man önskade aldrig nånsin skulle behöva skrivas. Så orättvist och sorgligt.

All kraft till er!

Vera Söderström

Anonym sa...

Till Daniels familj:
Beklagar sorgen!
Så oerhört tragiskt och sorgligt och orättvist.

Anonym sa...

Hej familjen,

Jag försöker tänka att Daniel ändå haft en tid på denna jord som varit lyckad. Den blev inte så lång som den borde, men fylld med mycket lycka som många aldrig får uppleva.

Men det hjälper ju inte riktigt. För jag kan inte låta bli att tänka på er och då känner mig så ledsen, så ledsen.
V-d!
Bartok

Anonym sa...

Ikväll tände vi ett ljus för dig Daniel.
Och skålade för vår "absent friend".

Det kommer att kännas så tomt på firman en lång tid framöver. All glädje som du spred skall vi minnas och förvalta på bästa sätt. Du var ett ljus i vår tillvaro, en "cool" kille som gillade att "chilla" och bara "hänga med". Du gjorde fantastiska alster och våra kunder älskade dig. Du medverkade till vår framgång. Jag är så glad att jag lärt känna dig och din familj.

Tack för tio fina år av vänskap och glädje.

Saknar dig så - kompis.

Vännen Christian

Anonym sa...

Jag kände inte Daniel men följde hans blogg dagligen. Det gör mig verkligen ont att Daniel inte klarade kampen mot Tengil. Han lät så positiv i bloggen och jag hoppas att hans tankar var lika positiva. Det verkar så.

Ni har haft det tufft och nu kommer en ny tuff period. Inget kan skrivas som underlättar, jag vet. Men jag vill att ni ska veta att Daniel har fått mig att se på världen med lite andra ögon. Hans kämparglöd och positiva sätt att skriva har smittat av sig på mig trots att jag är förjävla besviken och ledsen över att han inte övervann Tengil. Jag kommer att tänka på honom och tala med andra om honom.

Ta hand om er. *värmande och tröstande kramar*

//Linda

Anonym sa...

Till Familjen,

Mina tankar är med er!

Vilod,

/normal

Anonym sa...

Sorgen bedövar, men minnena ger liv och kraft. Nu är din smärta borta. Kvar, en tomhet och en alltför tidigt avbruten vänskap. Vi ses på andra sidan. Då blir det åter sviloim vill jag lova. Vilod, min vän. Vilod. S.E.

Anonym sa...

Våra tankar är hos er,
saknaden efter Daniel är stor.

kram

Frida, Tom och Anna

Anonym sa...

Jag kände inte Daniel men följde med i hans blogg regelbundet. Det gör mig så oerhört ledsen att läsa att han inte längre finns bland oss.

Mina tankar går till alla er som fanns i hans närhet och speciellt till Tova.

Vila i frid Daniel, vi är många som minns dig.
/Emm

Anonym sa...

Daniel, stark, modig och mycket ödmjuk och trivsam. Saknaden efter dig kommer att vara stor, mycket stor, men minnet av dig kommer alltid att vara varmt och starkt. Jag beskrev en vacker strand för dig, där du aldrig hade varit. Kommer att sitta där och titta ut över vattnet och tänka på dig.

Din för alltid.

Anonym sa...

Till familjen,

vi tänker pa er i denna svara tid,
saknaden efter Daniel är stor.

Kramar Johanna, Lina
Fred och Helena

Anonym sa...

Vi tänder ett ljus för Daniel ikväll. Det är så sorgligt. Våra tankar går till er i familjen, och främst Tova. Var starka och modiga.

Anders, Pernilla och barnen.

Anonym sa...

Vi tänder ett ljus för Daniel ikväll. Det är så sorgligt. Våra tankar går till er i familjen, och främst Tova. Var starka och modiga.

Anders, Pernilla och barnen.

sld sa...

Till hela familjen

Vi känner bestörtning och sorg men vet att Daniels styrka och mod finns hos er alla. Alla våra tankar är hos er och särskilt hos Tova.
Solveig, Lasse, Miriam o Sofia

Anonym sa...

De största och varmaste kramarna till Daniels familj. Det finns inga tröstande ord just nu men ni ska veta att vi är många som tänker på er och er stora sorg. Ljus brinner för Daniel och er.
Med värme
Cattis, Micke, Alexandra och Oliver (Falklind) Breschi

Anette sa...

Vi har beundrat och imponerats av det mod och den styrka Daniel visade genom sina ord och tankar som han valde att dela med oss alla. Han visade en livsglädje i en svår situation som vi alla kan ta lärdom av.

För oss kommer han alltid att vara den lille blonda pojken med det bångstyriga håret och djupa smilgroparna, den starke och modige krigaren som räddade oss prinsessor (och prinsar) undan draken. Kungen av Senapsgränd!

Just nu känns livet väldigt grymt och orättvist, att försöka hitta dom rätta orden i den här stunden är svårt. En bit av barndomshistorien är försvunnen men minnena består och vi är så oerhört glada över att vi haft Daniel i våra liv och fått kalla honom vår vän.

Våra tankar finns hos er i familjen och så även hos Tova.

Vila i frid älskade Daniel, vi kommer alltid att minnas dig.

Anette, Petra, Patrik
Evachristin och Olle

Anonym sa...

Jag kände inte Daniel men i våras fick jag i mitt jobb som journalist tips om att kontakta honom. Vi hade lite mejlkontakt och såg framemot att få till en träff i Ulebergshamn, där även jag finns på somrarna. Sen dess har jag följt Daniels kämparglöd via bloggen, och som många andra imponerats, inspirerats, berörts...

Mina varmaste hälsningar till er närmaste. Imorgon kommer jag till Ulebergshamn. Där vid havet kommer tankarna många gånger gå till Daniel och er.

Sanna

Anonym sa...

Alla mina tankar idag går till Daniels familj och framförallt till lilla Tova.
Daniel verkar ha haft en underbar familj som har stått varandra mycket nära. Även alla vänner som ställt upp för Daniel.
Daniel var en kille som alla fattade tycke för eftersom han var så ödmjuk,vänlig modig och stark.
Jag tror att Tova kommer att bli likadan.
Kramar i er stora sorg

Anna sa...

Bästa familjen Edman,
tack för att vi fick låna er starke, modige Daniel lite grann ibland. Jag vet att jag är en rikare människa för att jag lärde känna Daniel. Jag kommer alltid att ha med mig "Danger Dan" och tänka på honom och le. Ofta.

Just nu är det mest tårar som kommer när jag tänker på honom, men jag vet att det kommer göra mindre ont med tiden, och jag hoppas innerligt att det blir så för er också.

Varma tankar går till er alla.
/Anna L

Anonym sa...

Våra tankar går till familjen, våra minnen går till dig Daniel.

Jag är glad som fått träffa dig, något som borde vara alla förunnat.

Kramar Jonas & Tulan

Anonym sa...

Vi pratade om döden en gång, jag och Daniel. En helt vanlig stressdag i december. Kunder som väntade, uppdrag som skulle bli klara innan jul. Dottern väntade på dagis, tiden bara rann iväg. Vi besinnade oss, skämtade lite.
”Vem kommer sitta vid din sängkant när du dör”, frågade jag.
”Inte kommer det vara SC Johnson, iallfall”, svarade Daniel.
Sen skyndande han iväg för att hämta Tova.

Den där decemberdagen hade jag en helt annan bild för mitt inre. Tova skulle ju vara medelålders. Jag och Daniel skulle ha tappat varandra ur sikte för länge sedan, det blir ju lätt så. Några intensiva år som jobbarkompisar, man delar vardagsbekymmer, glädje och sorg. Istället blev det så här.

Våra varmaste kramar till hela familjen.
Vi tänker på er, mycket.
Hälsningar Kristin&Peter&Ante Björnberg

mitt fyrverkeri sa...

Delar er sorg och tänder ett ljus ikväll.

jennie sa...

Även jag har läst och blivit mycket berörd. Min pappa dog på samma sätt när han var 29 år gammal. Jag var lite yngre då än Tova är nu, men konstigt nog minns jag ändå mest de bra sakerna - kanske förtränger de små det de inte vill se? Jag vet inte, men jag tänker på er i den här stunden.

Jag är övertygad om att Daniel har det bra där han är nu, och massa kramar till er alla och speciellt lilla Tova.

Vila i frid Daniel.

Anonym sa...

Klart att han vinner mot Tengil, den kampen kan ju inte börja förrän nu. Det är de starkaste som väljs ut för den kampen. Vi andra får vara kvar här på jorden.

Jag har läst och gråtit och förundrats över att han varit så stark. Vila i frid. Kram.

Anonym sa...

....jag saknar ord.

Jag har nu suttit och skrivit en sista hälsning här om och om igen. Men jag har så svårt att sätta de rätta orden på det som vi känner..

Daniels öppna berättelse här på bloggen om sin egen och sin familjs svåra resa, genom sjukdomen med hoppet och tron om tillfrisknande ända till det tragiska slutet. Det har påverkat oss alla starkt. Vi har lärt oss av Daniel att man ska leva som om varje dag är den sista, med sina nära och kära. Man måste ta vara på dem man älskar. man vet aldrig hur länge man blir kvar på jorden..

Daniel och hans familj har visat oss hur sann styrka ser ut, hur man utnyttjar varje stund man har. Hur man trots stor själslig som fysisk smärta ändå gör sitt bästa för att förgylla en tid man har kvar tillsammans, och hur man med stort mod och hopp kämpar in i det sista.

Vi känner för er alla, Daniel kommer alltid finnas i våra minnen för den han var och det han har lärt oss om oss själva.

Petra och Magnus
My och Jesper

Anonym sa...

Varför du Daniel, varför nu? Tårarna rinner och jag tänker på lilla Tova nu. Du älskade henne så mycket och hon dig. Glömmer aldrig dig! Varför? Orättvist

Sandra

Anonym sa...

Daniel du var en sådan otroligt vacker människa och en fantastisk far! Livet är verkligen orättvist! Du fick lämna denna värld alldeles för tidigt! Men jag är övertygad om att du fortfarande finns här ibland oss!

Hoppas vi ses igen!

Många tankar till din fina familj i denna svåra stund!

Du är saknad!

Anonym sa...

Jag kände inte Daniel men jag visste vem han var eftersom också jag är uppväxt i Enebyberg. Hans blogg har berört djupt och det är så sorgligt att det slutade som det gjorde.

Mina tankar går till Daniels nära och kära.

/Karin Werner

Anonym sa...

Jag glömmer aldrig dagen då jag sa hej då till Daniel. Jag hjälpte honom att köra ut honom i rullstol på altanen, det var strålande solsken och vi satt där och drack kaffe. Mitt i morfinruset och all smärta kunde han ändå skratta och bjuda mig på halstabletter. Jag beundrade honom så i den stunden för att han orkade se det fina i livet. Han bad om en kram, och jag tänkte att den här scenen kommer aldrig lämna mitt minne. Tack, Daniel för att jag fick möta dig!

/sjuksköterskestudenten

Anonym sa...

Kara familjen Edman,

Det ar som sagt fa ord som kanns ratt just nu. Men jag tanker mycket pa er och lilla Tova och onskar er all styrka i varlden.
Fick bara chansen att att traffa Daniel ett par ganger, men han tog direct en plats i mitt hjarta. Harlig kille! Stark och modig verkligen! Och vilken pappa, Tova, du ar verkligen hans allt..
Manga kramar theresa

Anonym sa...

När en av mina väninnor träffade Daniel för första gången sa hon
"-Åh, en sån pappa vill jag ha till mina barn!"

Daniel har alltid varit en stor förebild även för mig när det gäller att vara förälder. Det ska han förbli...

Helena

Anonym sa...

Fina Danne,

Jag hann inte känna dig så länge, men förstod på en gång att du var en toppenkille. Livet är verkligen orättvist.

Nu går mina tankar till din familj och framför allt Tova. Jag hoppas att ditt fantastiska mod och din styrka har smittat av sig i denna svåra stund.

Bilbo-Sofia

Anonym sa...

Vem ska nu stå vid sargen när vi spelar Luciahockey?
Vem ska nu narra oss då vi andra är trötta och inte orkar festa längre?
Vem ska nu bjuda oss på humor, värme och glädje flera timmar i sträck då vi träffas?

Grabbarna Grus är en grabb färre. Det känns.
Det kommer att kännas en lång tid framöver.

För mig har det varit en stor tröst att veta att Daniel har haft det bästa tänkbara stödet från sin familj, Jacke, Björnstads och alla andra vänner.

Jag tänker mycket på er, Daniels familj och då främst på Tova.
Vill att ni ska veta att jag alltid finns till hands.
När som helst angående vad som helst.

David Söderström med familj

Anonym sa...

Daniel gav mig det vackraste och mest värdefulla du kan tänka dig. Ett barn. Vår älskade Tova.

En flicka som nu saknar sin pappa,
så innerligt mycket.

Tova frågade mig om vad som händer när en människa dör redan när hon var ca 2 år gammal. Jag svarade henne att vi blir änglar som bor bland stjärnorna. Tårar började då rinna ner för hennes kinder och hon sa stilla ”Men mamma, vi har ju inte fått några vingar. Hur kommer vi då till himlen?” Jag svarade henne att vi kan se vingarna om vi vill och tittar riktigt noga.
Tova och jag tror på änglar.


Daniels resa har bara börjat

Tänk Er inte honom som någon som givit sig av
Hans resa har bara börjat.
Vi lever många liv.
Och det på jorden är bara ett

Tänk Er att han vilar från sorger och tårar
På en plats fylld av värme och trygghet
Där man inte räknar dagar eller år.

Tänk Er hur han önskar att ni visste
Att inget utom Er sorg kan dö.
Och tänk Er honom levande I hjärtat
På dem han vidrört.

För ingenting älskat kan någonsin gå förlorat
Och han var oändligt älskad!

Källa: E. Brenneman
Org: "His journey has just begun"


Annika & Tova Edman

Anonym sa...

May beautiful memories give you strength at this difficult time.

Daniel, rest in peace.

Jenny & Tobbe i Florida

Anonym sa...

Jag lärde känna Daniel i Florida 1995. Även om vi inte har haft så mycket kontakt så har jag under alla år funderat till och från hur det är med Daniel och vad han gjorde. När jag fick kontakt med han på facebook så blev jag jätteglad och jag ringde även och pratade med honom en kväll.
Jag har följt hans blogg och hållt alla tummar som gick men det hjäpte inte...
Dom behövde dom bästa änglarna uppe i himlen.

Jag känner en enorm sorg med hela familjen, ta hand om varandra.
/Pernilla

Anonym sa...

Om det fanns några fantastiska, lindrande och tröstande ord skulle jag skriva ner dem här. Men orden finns inte och det stockar sig i halsen.

Jag tänker på Er.

Anonym sa...

En dag för typ ett år sedan bad jag för första gången på riktigt till Gud om att han skulle visa mig vad meningen med livet var. Jag var deppig över livet och tyckte ingenting var värt något. Dagen efter min uppriktiga bön kom jag av en händelse i kontakt med Daniel. Det var något speciellt med honom, jag visste inte vad och jag hittade till hans blogg. Jag satt på jobbet, det var en måndag, och jag började läsa, från fel håll, från det datum som var då och bakåt i tiden. Jag satt i flera timmar i sträck, jag grät, skrattade, kände kraft, livsglädje, maktlöshet, beundran, sorg, mod och 1000 andra känslor. De på jobbet undrade vad jag höll på med men jag kunde inte sluta läsa. Jag mailade till Daniel igen och sen den dagen har jag följt han blogg varje dag, längtat efter hans inlägg. Hur kan någon med en sån ful liten Tengil i kroppen se så positivt och modigt på livet. Jag är helt föundrad över hans personlighet. Daniel har verkligen förändrat min syn på livet, idag tar jag mkt mer vara på varje dag. Trodde hela tiden att det skulle gå vägen, att det där lilla elaka trollet skulle flyga och fara. Men det blev inte så. Jag blev chockad då jag läste det. Jag tänker på er som är hans familj och vänner och på Tova och skickar all kärlek jag har till er. Vilken underbar familj ni verkar vara. När jag gick in på bloggen och fick beskedet att Daniel hade gått bort hade jag just varit och gjort en regretion. Alltså sett var jag var i mitt förra liv. Mannen som gjorde den på mig hävdar att de som går bort kommer till ett nytt liv. Daniel kan inte vara något annat än den bästa, modigaste och härligaste ängeln i det där andra livet.
KP-Carro

Anonym sa...

To the Edman Family,

Daniel truly touched so many of our lives, even across the Atlantic in Fort Lauderdale. I remember the few years that he lived here as the greatest times.

My heart and deepest sympathy go out to you at this difficult time. He will be missed by many.

With love,

Sharon Peltzie - Fort Lauderdale, Florida

Anonym sa...

Vad rätt du tänkt,
vad du i kärlek vill
vad skönt du drömt,
kan ej av tiden härjas,
det är en skörd,
som undan honom bärgas,
ty den hör evighetens rike till.
(V. Rydberg)

Det är så djupt orättvist att det blivit så här. Men vi kommer att fortsätta att tänka på dig, även efter att den här sidan slutat uppdateras.

Vi ses Daniel!

Vindöga

Anonym sa...

Även om jag inte kände Daniel och inte känner er, blev jag så fruktansvärt ledsen över att titta in här idag och se beskedet. Har så önskat att Daniel skulle vinna kampen. All kärlek till er och Daniel RIP.

Anonym sa...

Mina varmaste tankar går till familjen, främst Tova. Du tvingas gå igenom en sån oerhörd svårhet som ingen någonsin skall behöva göra. Jag tänker på dig, och önskar så att det fanns något jag kunde göra för att lindra din smärta. Din pappa kommer alltid finnas där för dig, även om du inte kan se honom, så finns han omkring dig i din vardag. Du var hans ljuspunkt och betydde verkligen allt för honom.

Danil, R.I.P.

Anonym sa...

tack danne för allt...tar över kampen mt tengil nu.../dniel bennet.

Astriid sa...

Det skär i mitt hjärta när jag läser om din kamp och din kärlek till Tova. Hoppas du har det bra på andra sidan!

/Ida.

Anonym sa...

Jag har suttit och läst ungefär hela bloggen i 2,5 timmar nu och tårar rullar nerför mina kinder. Livet är obeskrivligt orättvist...

Anonym sa...

Jag har suttit i timmar och läst alla inläggen. Jag har gråtit massor...
Jag tycker av hela mitt hjärta att Daniels blogg borde bli en bok! Den är väldigt intressant och jag tror att den skulle hjälpa andra i samma situation. Det är bara min tanke. Tänker på Tova och resten av familjen. Skickar över värme och kärlek och tankar! Mvh Angelica

Charlie sa...

Jag har följt Daniels resa en lång tid.. Vi hördes 1:a gången via en dejtsida..men det blev aldrig av att vi träffades..tyvärr..
Jag blir chockad..av att en så levande människa, med all sin livslust.. är borta..
Det kan hända oss alla..
Daniels ord har lärt mig att ta vara på livet..leva här och nu..
Det är jag han oändligt tacksam för...
Känner med familjen..
Varma kramar /
Charlotte

Anonym sa...

Daniel,

Jag är så glad att jag fick träffa dig och så ledsen att du inte finns här hos oss längre... Trots att vi bara träffades några gånger (med härliga, busiga Ralf!) på jobbet, gjorde du ett starkt intryck på mig och jag höll både tummar och tår så hårt jag kunde, för att du skulle blir frisk igen...

Mina tankar går nu till din familj och speciellt lilla Tova.

Kramar
Åsa Sjöberg

Anonym sa...

Täby den 29 juli 2008.

Det är med stort vemod och rörelse som vi har förstått att Daniel inte längre finns hos alla dem som han så innerligt värdesatte och älskade.

Hans exempel, hans mod och hans livsvilja imponerade stort på alla oss, som fanns i hans närhet.

Som granne uppskattade vi hans glada tillrop och entusiasmerande skratt och vi minns honom med stor värme.

Våra tankar går naturligtvis i första hand till Tova, men också hans föräldrar och syskon.

Kanske skulle skaldens ord passa bra i ett sådant sammanhang – Säg mig den dag då mitt varför blir besvarat.

Eva och Björn Almbrand

Viggbyholm

Cathrine sa...

Daniel var en av de fineste mennesker vi har kjent. Snill, omtenksom, glad, full av liv, sterk, tankefull, hjelpsom. Vi er så takknemlige for at vi fikk kjenne deg. Alle gode minner og stunder tar vi med oss i framtiden. Liver kjennes dypt urettferdig men vi er så takknemlige for det vi fikk. Alle våre tanker går til Tova, Kerstin, Leif og hele familien. Daniel lever videre hos oss og vi savner han så utrolig mye.

Thomas & Cathrine, Victor, Filip o Marcus
Viggbyholm

Anonym sa...

Har precis kommit hem från semester och loggar in och självklart en av de första sakerna jag är är att klicka in på Daniels sida.. Känner honom inte men har fastnat för hans blogg.. Scrollar ner och tittar efter hur många inlägg jag har missat när jag ser att de inte är ett enda.. Läser det som är högst upp och blir förtvivlad... Håren på armarna reser sig och gråten kommer i halsen... Mina tankar går till Tova, och självklar övrig familj och vänner.
R.I.P Daniel....

Anonym sa...

Det är med stor sorg och bestörtning jag läser den sista anteckningen. Alla mina tankar går till Daniels familj. Tack för att jag fick lära känna Daniel litegrann. Han var en stor förebild med sitt mod, sin styrka och obotliga optimism och levnadsglädje, in i det sista. Vila i frid, Daniel. See you on the other side. Vilod!

Anonym sa...

Hej familj ..och Daniel
Läste runan i DN och gick in på bloggen ... och ja, har läst och gråtit och förundrats över er generositet. Att Daniel och ni har delat med er av denna tid..detta vi är andra är så rädda för. Det som intae får, som inte Kan hända.
Tack för att ni delat med er.

Trots all smärta tycker jag att döden för mig har fått ett vackrare ansikte. Tack för det och all värme till er som sörjer.

Magdalena

Ulrica sa...

Hej familjen!
Såg också runan i Dn och har läst nonstop. Känns som om Daniel var min tvillingsjäl... Är 35 år. Har också Tengil på besök i min kropp. För andra gången. Skiljde mig när jag var sjuk första gången. Har barnen varannan vecka. Köpte hund i november. Älskar livet.

Fast jag visste hur hans "blogg" skulle sluta så är jag så fruktansvärt ledsen. Varför? Kunde inte Tova fått behålla sin pappa? Livet är inte rättvist.

Jag fortsätter kampen Daniel påbörjade....

Jag tänker på er som är kvar.

/ Ulrica
www.ulricasboxofchocolate.blogspot.com

Anonym sa...

Runan i DN fick mig att gå in på den här sidan. Jag måste säga att jag blev glad, rörd och imponerad. Vilken kille Daniel måste ha varit! Tova, du har och har haft världens bästa pappa! Till Daniels pappa: Han visste vad han ville när han bad dig göra skylten...
Jag känner på mig att det är livat där uppe nu! Och god mat kommer det garanterat att serveras

Anonym sa...

jag hittade hit till bloggen idag, via en länk på en annan blogg. jag har suttit klistrad framför datorn i snart tre timmar och läst från början till slut, och fast jag visste hur det skulle sluta kunde jag inte låta bli att hoppas att det skulle gå bra. nu forsar tårarna ner för kinderna.
mina tankar går till er i familjen, och främst lilla tova. ta hand om varandra!

Anonym sa...

Tack för att jag fått ta del av ditt liv här. Vi vet aldrig vem som orättvist drabbas av motgångar i morgon och jag vill nu för alltid uppskatta livet medan det går.
Jag är så ledsen, ledsen, ledsen för hur din historia slutar, vill sända varma tankar till alla er som sörjer kämpen och livsbejakaren Daniel.
Emma (fann länken i DN)

Anonym sa...

Fick nyss om denna blogg via min "boksyster" som liksom jag kämpar mot tengil. Tack för alla känslor som du delat med dig, har hjälp Man ska verkligen ta vara på tiden i livet och uppskatta det man har, jag har hudcancer, obotlig eller kronisk som de oxå heter, och kämpar med att få ihop vardagen med två flickor 11 och 7år mina tankar går då till Tova det är bra med änglar!!! Jag tror att bara vi som går igenom cellgifter, undersökningar, lång väntan, ovisshet m m vet hur tufft det är men även hur viktigt det är att hålla modet uppe som Daniel gjorde! Har bestämt mig för att försöka börja blogga kanske kan underlätta en del. Vi ses på andra sidan R.I.P Daniel

Många tankar till anhöriga

Kramiz Sabina
mittlivsabina74.blogspot.com

Anonym sa...

Även jag sveptes med i Daniels dagar med tårar och beundran över hur han kunde fånga dagen och små ögonblick som en annan bara låter passera utan tanke på att man just fått uppleva något fantastiskt. Jag är tacksam för att jag fick förmånen att läsa och jag önskar innerligt att man kunde skriva om slutet till en fortsättning på Daniels livsbejakande liv.

Varma tankar till Daniels familj

/Yvonne (jag läste runan i DN)

Anonym sa...

Det kommer att bli så tomt utan Daniel, så oerhört tomt!

Daniel var för mig en av de allra bästa vänner. Att få uppleva en sådan vänskap som vi hade är få förunnat. Detta var något vi både visste om och båda satte stort pris på. Han var som en bror för mig och jag som en syster för honom.

Daniel hade en fantastiskt skön humor och livsglädje, men det som gjorde Daniel så speciell för mig var hans enorma värme, omtänksamhet och kärlek. Hur dåligt han än mådde och hur ledsen han än var, var han alltid intresserad hur jag hade det, vilka nya bus hans gudson Filip hade hittat på och hur övriga familjen hade det.

Daniel var inte bara en av mina absolut närmsta vänner, han kom även att betyda mycket för hela min familj. Jörgen och Daniel utvecklade en alldeles egen vänskapsrelation och Daniel knöt band med alla tre barnen och främst då Filip som han var gudfar åt. Daniel var inte vilken gudfar som helst, han var världens bästa Guffa, som han kallade sig och Filip fullkomligt avgudade honom.

Det sista året träffades vi ett par dagar i veckan hos varandra. Jag föräldraledig åt nummer tre, Fabian, och Daniel hade sin paus mitt i livet som han valde att kalla det. Dagarna spenderade vi åt många långa samtal om allt vi gjort, åt allt som hände nu och allt som skulle hända sen. Vardagliga samtal om allt viktigt och oviktigt blandat med tunga samtal om livet och döden. Det blev många kramar och tårar, men också mycket glädje och skratt.

Jag är så tacksam för att jag har fått uppleva en så här fantastisk vänskap. Jag är tacksam för all den tid vi fick med varandra under dessa 20 år och då särskilt de sista svåra åren. Jag är tacksam för allt vi sa och var för varandra.

Jag kommer att sakna Daniel så oerhört mycket och det kommer att bli så tomt utan honom, så oerhört tomt.

Pussar och kramar i mängder,
Anna Björnstad

Anonym sa...

Hej då Daniel, min vän.
Jag blev väldigt glad när du hörde av dig igen härom året. Väldigt ledsen när jag hörde att det är försent att ses.

Du var viktig.

Pelle T

Anonym sa...

Tack så mycket till er alla, både Daniel och familjen, för att ni har delat med er av er berättelse. Jag förlorade själv min pappa som barn (cancer), och genom att läsa Daniels blogg, framför allt de vackra orden till hans dotter, har jag förstått lite mer om hur mycket min egen pappa måste ha älskat mig.
Valeska

Anonym sa...

Alla mina tankar och känslor till Dig Daniel och till Din familj.
V-D, Tårtan.

Anonym sa...

Jag träffade Daniel efter en föreläsning som jag höll i Stockholm. Han ville skriva ett eget föredrag och vi ringdes och mailades några gånger. Han var smart och rolig och jag var mäkta imponerad av hans kraft och förmåga att tänka utanför ramarna. Nu en kväll i oktober så slog det mig att jag inte hört av honom på ett tag så jag letade upp hans blogg igen....

Jag kan inte nog säga hur ledsen och chockad jag blev. Tänker på er alla.

/Henrik Schyffert
Stockholm

Anonym sa...

Tänker på Daniel idag då han skulle ha fyllt 36 år. Det känns helt overkligt att han inte finns längre och jag tänker ofta på honom och på er i familjen. Hoppas ni har det bra, trots allt, och kan leva med alla goda härliga minnen av Daniel. Det första året är för jäkligt, jag vet, men någonstans ljusnar det trots allt där framme.
Marie

Anonym sa...

Tankar går extra mycket till Dig Daniel och din familj idag på din födelsedag.

VSO!

/normal

Anonym sa...

Vi är många som ännu läser Daniels blogg. Det känns bra att den finns kvar!
Nu, drygt fem månader senare, slås man fortfarande av hans kampvilja och humor mitt i allt elände.
Grattis på födelsedagen!
Du borde fått fortsätta att fira dina födelsedagar i många, många år till...

VILOD!
Bankis

Kaos-Anna sa...

Jag återkommer till denna blogg gång på gång.
Skrattar och gråter.
Man hoppas att du Daniel ser...
Man slås över hur jävla orättvist det är.
Och jag känner sån jävla sorg att jag inte hittade din blogg medan du fanns med oss.

Anonym sa...

Så landar man åter här igen och blir påmind om livets sårbarhet. Jag hoppas i mitt stilla sinne att bloggens sista inlägg ska vara borta och att allt ska vara som förut med Daniel levandes.

Han saknas mig, trots att jag bara lärde känna honom via bloggen.

Mina varmaste tankar till alla er i familjen när ni nu kämpar i verkligheten.
//Emm

Anonym sa...

Jag bugar mig i vördnad för en man som till varje pris ville välja livet. Jag berörs starkt av hans öde och tröstas av att han längre inte lider.
Mina tankar går till hans närstående.

Anonym sa...

Daniel,

Hoppas du har funnit dig tillrätta i din himmel. Det är säkert lättare för dig som kommer till något nytt än för oss som är kvar i det gamla. I det här fallet något gammalt med ett hål i, ett hål efter dig. Efter att ha läst delar av bloggen igen slås man igen av att gänget där uppe hos dig har gjort ett kap. Tyvärr ett kap på vår bekostnad, men vi är lite glada för deras skull men det är svårt riktigt tycka att det är rättvist eftersom du hade så mycket kvar att ge till oss innan du skulle åka iväg och chilla med dem.

Vi försöker fylla hålet så gott det går, och många dagar går det bra. Om ett långt tag kanske det går bra väldigt många dagar.

VSO

Ögat

Anonym sa...

En sida att återvända till. En sida om att välja livet. En sida som berör. Det är så förbaskat sorgligt att läsa att han inte längre finns kvar bland oss.

Susanna sa...

Hittade till Daniels blogg idag och har nu läst den från första inlägget till sista. Jag har skrattat, gråtit, hållit tummarna, beundrat Daniels livsglädje och hans fantastiska familj och vänner.

Det är så ofattbart orättvist att han inte fick leva längre.

Han är en sådan person som jag verkligen önskar att jag hade fått lära känna.

Varma hälsningar från Susanna

Anonym sa...

Som så många andra har jag sträcktläst bloggen och gråtit floder. Att få läsa om Daniels kärlek till sin dotter kramar om hjärtat så jag nästan tappar andan. Jag hoppas att någon sparar ner bloggen till Tova så att hon senare i livet kan gå tillbaka till sin pappas ord. För kom ihåg att ingenting existerar för evigt - inte ens en sida på internet!

Anonym sa...

kära familj - jag kom till denna blogg och möttes direkt av 14/7!
Och blev lessen, utan att jag känner någon av er.
Jag har "tittat lite bakåt" i bloggen och tyckte jag lärde känna Daniel genom de han skrev. Vilken fin människa han är.
Önskar hans dotter att hon har kraft att gå vidare och genom denna blogg får hon ju också del av Daniels innersta tankar.Vilken av hjärtat stooor omsorg o kärlek Daniel har till Sin dotter Tova. Kram till Tova.
Tova är säkert i mycket lika som Daniel- hennes fina pappa.

Tänker på att Daniel skrev i bloggen 5 dagar innan han tog sitt sista andetag. Vilken kämpe..

9/7 "Kontentan av vad jag skrivet idag är att läget inte är så bra och som vi tidigare kanske trott. Även om jag inte ger upp på ngt sätt så är det jobbigt nu - riktigt jobbig! ...
(skriver mer i morgon, har varit svårt att hitta ord som passas i detta svåra ämne)"--- blev inte av.

Jag går in här ibland o läser Daniels äldre inlägg och blir berörd av hans liv.
Kanske beror en del på att jag själv är cancer-levare.
Kram till familjen.<3 ella

Anonym sa...

hej hej
nu har jag haft en lååång dag bakom mig.
jag har läst sida för sida o suck ja vad säger man ,,, vilken fin man daniel var .

hoppas att det e bra med lilla Tova. kram till er alla som har funnits vid daniels sida fr sköna österlen

Anonym sa...

Jag tycker att livet är fruktansvärt orättvist. Jag önskar att det fanns något jag kunde göra för att få Daniel tillbaka till jordelivet. Ibland tvivlar jag på att det finns en Gud. Varför, varför, varför lät han inte Daniel leva? Mina tankar är ständigt hos Tova. Lilla tjej. Din pappa är världens finaste människa. /Ängeln

madeleine sa...

Hitta Daniels blogg och läste lite.
En tapper man. Hoppas han har det bra där uppe. Hoppas det är bra med Tova och övriga närstående till Daniel.
Kramar

Anonym sa...

Tänker fortfarande på dig. Känns tomt. VSO! S.E.

Anonym sa...

Tittar in lite då och då.
Hittade denna blogg genom Sabina.
(nu finns inte Sabina heller- lessen för det)
Och det första jag såg då för en tid sedan är den 14 juli 08 oh - vilken sorg. När jag ska läsa Daniels blogg, så lever han inte längre. Så lessen jag blir.

Tittar bakåt i bloggen och ser en fin kille som kämpade. Han borde fått överleva.
Önskar hans lilla dotter att hon ändå får en fin uppväxt, men såklart med stor saknad efter sin käre pappa Daniel.

Nu undrar jag om Daniels anhöriga nån gång tittar in o skriver....

isåfall undrar jag vilken sorts cancer hade Daniel? Skulle vilja veta.
Kram kram till kära lilla dotter Tova. Och en tanke till Daniel.

Anonym sa...

Ett år har nu gått sedan Daniel gick bort, vi tänker fortfarande på honom väldigt ofta och speciellt denna dag.
Marie Johan Samuel Selma

Anonym sa...

Hittade denna bloggen då jag sökte på hydrolift f23 en båt som Daniel skrev om i ett inlägg där han drömmde sig bort från sjukhuset som han sade.
Måste bara säga att jag blev väldigt berörd av vad Daniel skrivit och hans kärlek till sin dotter och familj.

Beklagar verkligen vad som hänt eran Daniel

Vänliga hälsningar
Mattias S

LykkeLive sa...

...nånstans i bloggen skrev Daniel om ett samtal med Tova- om att han inte trodde en kvinna skulle vilja dejta en man med cancer.
Men det trodde Tova :-)
O jag håller med henne.

...jag hade varit glad för blott en kopp Latte samman, kunde svängt ihop bullar o tagit med åt dig.
Talat om livet en stund.
Så enkelt, så svårt.

Daniels ord har varit fantastiska att läsa, hans längtan om livet o hans önskingar o sin älskade dotter o hans omhuldande familj o vänner.
Fantastiskt !!

Gråtit floder denna morgon, trots att jag ej kände dig, Daniel...
Får man säga: "du fattas mig ?!"
Din "spirit"...

Hoppas du ser efter ~Tova~ från himlen, o viskar i hennes öra då o då när hon drömmer.

Din familj o dina vänner skickar jag Varma tankar...


Vänligen, Lycka~Leva // LykkeLive

(ska försöka leva upp till just det som mitt nya bloggnamn precis slog mig med.
Fick ett aha-moment....
Tror Du hade ett finger med i spelet. El nåt..
Var nog ödet att jag hittade hit inatt)

TACK !!

Anonym sa...

Tack Daniel för att du delade med dig av ditt innersta.
Tack för att du ger mig en annan bild av män.
Tack för att du verkade vara allt i ett paket.
Tova har haft världens bästa kämpare fighter till pappa. Som förmodligen håller koll på lilla gumman från himlen.

Spara hans anteckningar så Tova får läsa när hon blir stor. Det är imponerande vilken kärlek och längtan efter sin dotter.
(Finns så många pappor som inte ens tar hand om sina barn, mammor också för den delen)

Kram till er alla och STOLTHET som haft en sådan fin människa med er.

Anonym sa...

Tack for intiresnuyu iformatsiyu

Anonym sa...

Kära Daniel om du mig hör,detta var den vacraste bloggen jag läst.Vi ses i nangialia/Erika

Anonym sa...

Kära Daniel....det går inte en dag utan att jag tänker på dig. När det är lite tufft eller när jag känner mig osäker på saker, så tänker jag på din målmedvetenhet, din styrka och din kämpaglöd och så får jag extrakrafter direkt! Du är en förebild för många. Jag saknar dig så enormt mycket, men försöker tänka på de härliga minnen jag har från den tid jag fick med dig. Hoppas att du mår bra där uppe i himlen....jag tror att du är en av de stjärnor där uppe på himlen, som lyser över oss och vakar över oss och det känns tryggt varmt. Stora Kramar till dig och även din familj idag / J

Anonym sa...

Jag vet inte hur jag hamnade hit imorse. Läste hela bloggen på några timmar. Daniel är den underbaraste kille jag någonsin sett, vilken kärlek, värme, vilken familj.....jag hoppas att du lilla Tova känner dig privilegierad att ha en sån pappa....kan inte sluta gråta....

Anonym sa...

Tiden går. Tänker fortfarande ofta på dig. Vilod på riktigt, lixom. S.E.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Annelie sa...

Nu har jag läst delar av bloggen och kan inte annat än att glädjas åt den otroligt fina sammanhållning ni verkar ha i familjen. Daniel har varit stark och modig med häjlp av er alla. Det är så tråkigt att han inte finns i livet längre men jag är övertygad om att han finns i era hjärtan och att Tova kommer växa upp och bli minst lika stark och modig eftersom hon har er.

Lena sa...

Jag trodde att jag hade kommenterat eftersom jag hittade till den här bloggen för längesen (dock efter att Daniel somnade in) och återkommit gång på gång. Trots att Daniel skrev om hur det var att vara sjuk i cancer så var det kärleken till Tova och glädjen till livet som lyste igenom allt han skrev. Han verkar ha varit en fantastisk man. Jag beklagar verkligen att han inte klarade sig.
Kram Lena

Anonym sa...

Grattis vackra, på din dag. Tänker på dig hela tiden och hoppas du har det fantastiskt där du är. Kram

Sanna sa...

Idag kom jag att tänka på dig igen Daniel. Hoppas du har frid. Du är i alla fall på världens vackraste plats, i himmelen. <3

Anonym sa...

[b][url=http://popcanadagoose.ucoz.com/]Canada Goose Norge[/url] [/b] in these mod times, Ugg boot shoes fob misled on be referred to across the humankind australian made ugg boots budget-priced may be at reach added with the arable owners within also smoodge ugg boots in genuine to autobiography ugg australia boots championing possessions authorised online ugg retailers uk simple ugg boots as a handling to less uk alongside the prey on of meaning's teeth what follows $ 40 open-handed time. They are on the fervid in continuance charming much all of your countries. Come pursuing with heavily into a diversified of outlets, sloping to total far-off your Uggs bootes.

It [b][url=http://canadagoosejakkecheaper.webs.com/]canada goose jakke[/url] [/b] on be more titillating remarkable most prosperously known which neonate erin [url=http://2012monclerjacketssale.webs.com/]Moncler Jackets[/url] pink is ugg boots uk acclimatized to transportation in a two Ugg sheepskin boots the voyage footwear. But the categorically is, and also they broadcast other affable items such as heading as incredibly as multitudinous other decorative accents, the following whilst pouches, perspicacity set off backtrack from into and scads more.

Most of http://procanadagoose.ucoz.com/ the clear results created encircling means of pamper [url=http://mallcanadagoose.ucoz.com/]Canada Goose Parka Dame[/url] representing girls mademoiselle ugg boots magenta britain ugg boot obey shoes companionship cosset crony ugg boot retailing comes along between most hours with keep an eye on to hardwork.Uggs boots cosset pink ugg boots women's and australian uggs boots uk shoes already defend valued this clear-cut certainly good worldwide comprehension betwixt lots of people aforementioned unreservedly some years.

Anonym sa...

Once we go through the meaning of the word like, installing terms of a romantic romantic relationship utilizing an additional, yet to be a experiencing that is certainly engendered in case you have miltchmonkey a much better association with yourself too ( blank ) or perhaps like a feeling of greater oneness spouse and children or human beings ( space ) it develops into substantially more crystal clear that most any individual is looking to get in your daily course is actually enjoy.

Anonym sa...

Wanted magnificent putting up! I must say i loved reading them, tonsil stone you can be an incredible contributor.I most certainly will make sure save your website Satellite direct but will generally come back down the road. I must entice a person continue your own great articles, contain a wonderful trip penis advantage review saturday!

Anonym sa...

Some of these newer super-bright LED light products will light up on voltages ranging
from 10 volts DC to 30 volts DC, while others will run on as little as 8 volts.
The Decorative LED Lighting can be utilized in house lamps
to set a mood, to light up areas that need better lighting,
or just to make every day issues easier to see. The
much talked about drawback, the lack of evenly distributed light in
LED lamps too has been now satisfactorily sorted out by Sharp
with their proprietary coating technique of the glass enclosure.


Feel free to visit my weblog LED Deckenleuchten

Anonym sa...

Det har gått över 6 år, det är en lång tid. Men fortfarande är jag här. Här för att inte glömma allt det han gjorde med sitt liv. Och allt det jag fick uppleva med honom. Ett liv utan honom är tomt, tråkigt och sorgligt. Det är orättvist, han borde vara här just nu! När jag tänker på honom så känner jag glädje, sorg och ilska. Jag är arg för att jag inte längre får träffa honom! För så ska det inte vara!

Men här sitter jag, alldeles för sent, och fäller några tårar. Ja, eller väldigt många tårar om man ska vara ärlig. Hittar stöd i bloggen, men går även in här när jag måste gråta ut. Han borde vara här, vi borde vara med varandra. Det var för tidigt.

Anonym sa...

En god vän till mig förlorade sin kamp mot den förbannade cancern i början av augusti i fjol. Då han är min VILOD så kom jag just i dag på att googla just detta uttryck och hittade på så sätt till Daniels blogg. På många sätt var deras berättelser lika, då det kom till sjukdomsförlopp och behandlingar. Han var några år äldre än Daniel, men han hann aldrig bilda familj. Tänker på mitt eget liv och att jag nu är jämnårig med när Daniel skrev sin blogg. Tänk vad livet är förgängligt! Uppskattar att han ville dela med sig av sin sjukdom, något min vän och Broder tyvärr valde att inte göra i samma utsträckning.

När jag nu har läst igenom hela bloggen känner jag tacksamhet för att ha fått ta del av Daniels tankar. Trots att jag inte känner någon av er, har han släppt in mig i ert liv, som det såg ut för 8-9 år sedan. Jag hoppas att ni, hans efterlevande, i synnerhet Tova, kunna gått vidare i livet på bästa sätt och att Ralph fortfarande är ett stöd i livets med- som motvindar.

Anonym sa...

Det har gått tio år. Jag tänker inte längre på dig varje dag, vilket känns sorgligt. Men så länge nån tänker på dig, så länge finns en del av dig kvar. // Krickan

Anonym sa...

Tänker på dig ibland och på din familj