Det är väldigt svårt att hålla reda på vad som är dröm och verklighet och klurigt att veta när saker har skett. Jag mår hyfsat efter OP. Vissa saker är självklart väldigt jobbiga. Att inte kunna ta sig till muggen själv tex. Jag måste rullas in i rullstol. Om jag står upp i mer än kanske tio sekundedr så tuppar jag helt enkelt av. Det har hänt två gånger nu. En gång i går em, trots at jag hade hjälp av två ur personalen så föll jag ihop på badrumsgolvet och var helt borta en ”lång” stund. Natten var ganska tuff, vaknade vid tre av att jag hade kramp och gjorde väldigt ont kring operationsärret. Fick efter en lite för lång tid ordning på smärtan med hjälp av morfin och en extra dos med epidural. Vid fem skulle jag ta mig upp ur sängen för att ta mig till muggen. Fick självklart hjälp men när jag skulle tillbaka i säng så blev jag stående lite för länge och tuppade återigen av - SUCK!
Pappa kom och och hälsade på vid 10.00, det var skönt att se honom. Och jakob, Anna och Fabian kom och hälsade på strax efter 12.00. Fabian kräktes på mig och Anna hade med sig en liten prins. ”Little Prince instills strength and bravery when you need it most”. Det var härligt att se dem med - good people!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar