Att som far få överlämna en hundvalp till sin dotter i julklapp var en känsla svår att beskriva. Men inte ett öga var torrt om jag säger så. Tovas min när hon fick se Ralph var helt oslagbar och hon frågade mig hela kvällen om det verkligen var sant att hon hade fått en valp. Idag har vi kört till Ulebergshamn för att ta det lugnt och fira nyår. Tova och Ralph satt i baksätet och hade det bra, Ralph sov nästan hela vägen och Tova var superduktig med att rasta och ta hand om honom när vi stannade och så. Nu är det jordens valprus här och han är högt,lågt, överallt och smakar på allt han ser här, fötter inkluderat - pust :)
2 kommentarer:
Hej!
Lycka är att ge - lycka är också att dela glädjen med mottagaren; med skräckblandad förtjusning tydligen (nafs, nafs).
Tack, igen, för din härliga blogg att hämta ktaft ur!
V.S.O och God Fortättning!
B-kis!
Shiiit va söt! Sötare än vad jag kunde ana. Gläds med dig att du ficjk överlämna Ralph till Tova, måste varit stort. Gott Nytt År på er!
Kram Carro
Skicka en kommentar