Mamma och pappa kom förbi med lite soppa igår för att se till att jag fick i mig ngt. Skönt att de bor så nära. Efter behandlingen igår blev jag jättetrött och kände mig verkligen förgiftad, men slapp tillbe den vita porslinsguden - skönt! Sov största delen av dagen. Idag fortsatte jag med att sova bort hela förmiddagen tog en lååååång dusch innan jag gav mig av till sjukhuset för dos nr två. Blev ledsen i bilen på väg dit och tvungen att sitta kvar i bilen ett tag på parkeringen för att det inte skulle synas att jag hade gråtit. Jag önskar så att något bra ska hända mig snart, är så jävla trött på det här. Känns som om jag missar så mycket och jag blir stressad över att det tar så lång tid för mig att bli frisk. Men som en vän skrev: Död åt Tengel, fan vad han ska få!
(För er som hört om roomserviceprojektet så ringde de idag - det blir inget, projektet var för stort för att hinna med på fyra dagar, skit också)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag har aldrig önskat att ngn ska dö så mkt som den där jävla Tengil. Alla önskar ju det så han kommer snart inte palla stå emot längre den lilla skiten.
Dumma Roomservice då.
Peace! Carro
Jag instämmer! Må skiten förtvina och dö!
Sänder alla tankestyrka och kraft jag har.
Kram Bilbo-Sofia
Länge sen jag hörde av mig till dig men kollar så gott som varje dag hur du mår. Det kanske är lite viktigt att man faktiskt berättar för dig att man följer med...det är ju inte så lätt för dig att veta, menar jag. Träffar Tova titt som tätt och tänker på dig då,hon och Samuel är typ sist på fritids...men det går nog ingen nöd på dem, hänger med de stora grabbarna/"fröknarna" och pratar om stora saker i livet...
Kram på dej
Marie
Skicka en kommentar