
Sov väldigt oroligt i natt. Antagligen för att jag skulle hit idag, var väldigt låg hemma och på vägen hit. Men väl här så har jag ryckt upp mig. Förutom det faktum att jag har en stor nål som pumpar min kropp full med gift inkörd i bröstet så är det ganska ok. Bra musik i lurarna, kan surfa nätet, skriva här och trevlig personal. Att jag inte känner av något än hjälper nog också till. Än så länge handlar det om inställning, det blir ju fan inte bättre av att jag tycker synd om mig själv. Tufft va?!
Var ju hemma hos Daniel och Åsa på middag igår, shit vad härligt det var att vara där, att busa lite med barnen under tiden det lagades mat och få prata om allt och ingenting. Deras hem lyser verkligen på det sättet som bara ett hem fyllt av kärlek kan göra. Tänk om jag en dag kunde träffa en kvinna som Åsa, det vore något det! Eller en man som Daniel för all del. Fast det skulle ju kännas lite krystat, konstigt, jobbigt och falskt, Skriver bara det för att Daniel inte ska bli arg på mig för att jag diggar hans fru, ha ha! Nu har jag fått mitt Avestin och efter en spruta i armen mot synrubbningar det är dax för Camton, det gift som gör mig dålig. (Låter det konstigt med en spruta mot synrubbningar? Det tycker jag med!)
Nu ca en timme in i behandlingen börjar jag känna av det lite, känner mig lite småkymig, fast det kanske bara är inbildning eller de laxrosa väggarna här, urk! Apropå färg så har jag bestämt mig för att måla alla golv i huset. På nedervåningen ska det bli högblankt svart och på övervåningen vitt plus en liten idé jag såg på tv som jag ska sno men ändra och göra till min egen. Pratat med Hampus om det och han har lovat att hjälpa till. Kanske en dum idé när jag mår som jag gör men går det så går det. Och pallar jag inte så får jag väl leva med det halvfärdigt tills jag orkar igen - är ju inte hela världen.
Nu är jag klar med Camton. Det känns i hela kroppen, illamåendet börjar smyga sig på men är fortfarande helt under kontroll. Inga synrubbningar denna gång - SKÖNT! var lite läskigt sist. Annars fördriver jag tiden här med att leta båtar på Blocket, det är ju höst och köpläge - för dem som inte lever på försäkringskassan och sina föräldrar - SUCK! Det ska ni veta, det är dyrt att vara sjuk. Hade knappt hämtat mig ekonomiskt från förra resan som grävde en ordentlig grop i sparkaptalet. (läs tömde) Så någon båt blir det inte för Daniel, men man kan ju drömma, ha ha! Nu är batteriet på min MacBookPro slut, har fyra minuter på mig att avsluta här och stänga ner allt innan den dör.
Fick en spruta till med för mig okänt innehåll, det gå en halvtimme sen ska jag få en till spruta som jag glömt vad det är, känns som det kvittar. Sen får jag gå hem :)
2 kommentarer:
Watchclean!
Du är helt otrolig med ditt goda humör och din kämpaglöd!
Jag trodde omgivningen skulle stötta dig med energi - nu är det precis tvärtom, jag blir så glad och känner mig styrkt av det jag läser!
Som jag sagt tidigare: Må cancern svettas, lida, skrumpna och dö! Det - och inget annat - är vad den är värd!
V-d
Bankis
Hej
Det tar tag i mig att läsa din blogg. Vad ska man säga?
Det finns bara ett läge - stå på dig!
Det var kul på Sturehof sist. När dina injicerade gifter gjort sitt ska jag bjuda på roligare gifter, och med krossad is. Med mynta. Man måste ju tänka på hela kostcirkeln.
Och vi måste fösa ihop tjejerna som du föreslog. Ta med Tova hit när du piggnat till.
V-d
Bartok
Skicka en kommentar